Kärleken kommer för alltid att bestå
Inte på världens lyckligaste humör efter dagen om vi säger så. Usch vad jobbigt allt ska vara. Alla grät idag - jag, mamma Ansi, Emilia och till och med Susan, stallägaren, hah, söt!
Deppig dag i alla fall, tur att jag har så många underbara personer omkring mig som stöttar mig, främst min älskade Cassie som alltid lyssnar och försöker muntra upp mig, trots att hon egentligen inte bryr sig så mycket om hästarna ;) Tack vännen min <3
Tack alla som gett mig styrkekramar och fina kommentarer på facebook, det betyder verkligen!
Det är verkligen själviskt att jag är så ledsen. Jag vet ju att Valle kommer leva livet - vila och ut i skogen och mysa, få laserbehandlingar och massage och gå på vatten. Han ska få gå med sin gamla hagkompis, unghästen Larsa i hagen igen. Han kommer bli galet bortskämd och verkligen ha det huur bra som helst! Det gör bara ont i mig när jag inte kan ha kvar honom för mig själv längre.
2,75 år, 33 månader, 1008 underbara dagar tillsammans med Valle. En tid jag alltid kommer minnas som vacker och underbar! Men nu var det dags för oss båda att gå vidare - Valle för att bli pensionär och fara till sin sista anstalt för att kunna leva livet sin sista tid på jorden. Jag för att jag vill utvecklas mer, längre som ryttare. Vi växte ifrån varandra helt enkelt. Det kändes bara fel att fundera över att ha kvar honom och pressa honom till saker han inte skulle klarat av. Och jag vill ju komma längre än vad jag kunde med honom, så det var dags att släppa taget lite.
Dock kommer jag aldrig släppa taget helt - Valle kommer alltid vara "min" och jag kommer att hälsa på så ofta jag kan!
När jag läser detta i nummer 23 av NackaVärmdöPosten 2011 börjar jag gråta, fortfarande. Så vackert. Dålig bild från webtidningen, men... åh kärlek ♥
sometimes it lasts in love, but sometimes it hurts instead
Deppig dag i alla fall, tur att jag har så många underbara personer omkring mig som stöttar mig, främst min älskade Cassie som alltid lyssnar och försöker muntra upp mig, trots att hon egentligen inte bryr sig så mycket om hästarna ;) Tack vännen min <3
Tack alla som gett mig styrkekramar och fina kommentarer på facebook, det betyder verkligen!
Det är verkligen själviskt att jag är så ledsen. Jag vet ju att Valle kommer leva livet - vila och ut i skogen och mysa, få laserbehandlingar och massage och gå på vatten. Han ska få gå med sin gamla hagkompis, unghästen Larsa i hagen igen. Han kommer bli galet bortskämd och verkligen ha det huur bra som helst! Det gör bara ont i mig när jag inte kan ha kvar honom för mig själv längre.
2,75 år, 33 månader, 1008 underbara dagar tillsammans med Valle. En tid jag alltid kommer minnas som vacker och underbar! Men nu var det dags för oss båda att gå vidare - Valle för att bli pensionär och fara till sin sista anstalt för att kunna leva livet sin sista tid på jorden. Jag för att jag vill utvecklas mer, längre som ryttare. Vi växte ifrån varandra helt enkelt. Det kändes bara fel att fundera över att ha kvar honom och pressa honom till saker han inte skulle klarat av. Och jag vill ju komma längre än vad jag kunde med honom, så det var dags att släppa taget lite.
Dock kommer jag aldrig släppa taget helt - Valle kommer alltid vara "min" och jag kommer att hälsa på så ofta jag kan!
Min älskade, älskade bästa vän, du kommer alltid finnas i mitt hjärta ♥
När jag läser detta i nummer 23 av NackaVärmdöPosten 2011 börjar jag gråta, fortfarande. Så vackert. Dålig bild från webtidningen, men... åh kärlek ♥
sometimes it lasts in love, but sometimes it hurts instead
"I used to role the dice, feel the fear in my enemies eyes"
Kommer för alltid koppla låten till Valle!
Kommer för alltid koppla låten till Valle!
Kommentarer
Postat av: Amanda K
Jättemånga kramar bästa Ida!
Postat av: patricia
åh va jobbigt, styrkekramar från mig oxå!
Trackback
